Jag vet att du tvivlar på min verklighet.
Efter all förlorad identitet.
Men som ett träd som blommar
på en asfaltsgård,
vill jag krypa fram när det är svårt.
Och du låt kärleken slå rot.
Och växa sig stark fast livet kan ta emot.
För hur ska vår ensamhet ta mark,
när ögonen tror att ingenting gror?
För en gång skull, låt kärlekenslå rot.
Se hur molnen hopas
för finna tröst.
Ingen vill va ensam när det blir höst.
När ingenting kan smälta frosten på min kind,
mer än dina ord att du min.
Och du, låt kärleken slå rot.
Och växa sig stark fast livet kan ta emot.
För hur ska vår ensamhet ta mark,
när ögonen tror att ingenting gror?
För en gång skull, låt kärleken slå rot.
När du ligger vaken.
Längtar efter kraft.
Och den trygga famn du aldrig haft.
Som ett hav som rullar in mot naken strand,
vill jag svalka av min hand.
Och du, låt kärleken slå rot.
Och växa sig stark fast livet kan ta emot.
För hur ska vår ensamhet ta mark,
när ögonen tror att ingenting gror?
För en gång skull, låt kärleken slå rot.
Låt kärleken slå rot.
Och växa sig stark fast livet kan ta emot.
För hur ska vår ensamhet ta mark,
när ögonen tror att ingenting gror?
För en gång skull, låt kärleken slå rot.
Låt kärleken slå rot.
Låt kärleken slå rot.
