Den Himmelska Fridens Torg - Björn Afzelius

Som alla barn läste jag sagor

Och jag älskade dom ifrån Kina

Jag tyckte dom var så exotiska och erotiska

Dom frammana' bilder av skönher

Dom förmedlade dofter och smaker

Och namnen på platser och människor där var så vackra

Och det vackraste namnet av alla

Var Den Himmelska Fridens Torg

Så läste jag Kinas historia

Om dess kejsare och dynastier

Om dess tänkare och filosofer och despoter

Och jag bländades av denna kunskap

Denna strävan efter förfining

Som, när andra kulturer fick böja sej, kunde höja sej

Och symbolen för denne förfining

Blev Den Himmelska Fridens Torg

Men framstegen byggdes på träldom

För flertalet levde I armod;

Bara fåtalet fick kultivera sej och beleva sej

Detta födde Den Väldiga Striden

Mellan herrarna och deras trälar

Och I spetsen för massorna gick där en son till en bonde

Och han svor att en dag skulle segern

Nå Den Himmelska Fridens Torg

Och Solen gick upp över Kina

Den Nya Tiden var inne

Och dom som var vana att foga sej kunde skola sej

För ingen var mer än nå'n annan

Och alla var till för varandra

Och folket och ledarna talade om samma framtid

När dom årligen firade segern

På Den Himmelska Fridens Torg

Men tiderna ändrades åter

Snart var man tillbaks vid det gamla

För dom åldriga ledarna fjärmade sej ifrån folket

Men dom unga, som lärt sej att tänka

Och tala och läsa och skriva

Gick ut, som dom lärt sej, och påminde om alla löften

Men löftena dränktes I blodet

På Den Himmelska Fridens Torg

Jag sitter och bläddrar I sagor

Som jag läste när livet var enkelt

Då prinsessor var vackra och kungar var kloka och goda

Och jag ser upp mot stjärnan I öster

Och jag upptäcker att den har slocknat;

Jag förstår den så väl, det finns ingenting mer den vill lysa på

För det råder ett isande mörker

På Den Himmelska Fridens Torg