Gråt och le, mitt lilla lamm (Till Rita) - Björn Afzelius

Skuggor, skimmer, ljus och mörker;

Minnen virvlar runt i mej.

Syner, drömmar leker, smeker;

Sorg och glädje gömmer sej.

Glömskan häver hjärtats kramper,

läker långsamt sårens kant.

Tiden färgar lyckokänslan,

tar min sinnesfrid i pant.

Gråt och le, mitt lilla lamm.

Låt mej vakna i din famn.

Snökristaller i min hjärna,

ingen är den andra lik.

Dimman fryser, daggen smälter,

Solen torkar ur min vik.

Skogen vissnar, dör och skördas,

stjärnors ljus förlamar snön.

Blind och ensam utan segel,

ger sej Månen ut på sjön.

Gömda, glömda barnsligheter tittar,

hittar hem till dej;

Tunga bördor, unga plikter

ler och gråter inom mej.

Natten dränker klagolåten,

kräver hoppfullhetens ljus.

Sinnen hatar, slår och letar,

söker tysta regnets brus.

Grynningstimmens låga värmer

ökensandens vita golv,

rymdens alla blommer leker

ömsom älva, omsom troll.

Vita, gula, röda dagar

når mej i min salighet;

Midnattstimmen tiger stilla,

stör mej i min ensamhet.

Kärleksbudet ber om vatten,

dränks av romatikens skval.

Länge ber hon svagt om värme

vinden kommer, hård och sval.

Skakar, skadar eldrött nypon,

bladen bleknar ned och dör.

Allas ögon fyllas av tårar,

sårar himmelsk änglakör.

Hela Jorden fylls av tomhet,

fromheten tar överhand.

Sändebuden tolkar skriften,

står ett fjät från bregets rand.

Skrik om pest och död och hunger

stiger mot en korpsvart sky.

Rädda änglar tvättar himlen,

ler när den ser ut son ny.

Frälsaren som var på väg

blir mördad av ett rövarband.

Dödligt sårad tar han avsked,

sträcker fram en vissnad hand.

Djupt i skogen står hans flicka,

nickar stilla när hon ser

att det var just som hon trodde:

Allt förtvinar när hon ler.

Evighetens tysta mörker

söker oss med ljus och lykta,

bryter vad vi minst behöver:

Ensamhet när dagen flyktar.

Uppstandelsen storm har blåst,

låst oss fast i hopplös pina.

Solen sjunker, dunkel skugga

döljer dom som står och flinar.

Gråt och le, mitt lilla lamm.

Låt mej vankna i din famn.

Gråt och le, mitt lilla lamm.

Låt mej vakna i dïn famn.