Över floden, genom skogen
Bortom bergen finns en värld
Dit jag reser när jag känner
Mej besviken på tillvaron här
Där står solen högt på himlen
Där är luften ren och klar
Där är livet som jag önskar att det var
I den världen lever männska
Och natur I harmoni
Ingen fryser, ingen svälter
Ingen fruktar för vald eller krig
Djur och växter respekteras
Ner till markens minsta liv
Allt hör samman
Allting har sin plats och tid
I den världen ser man barnen
Som det största under himlen;
Som en blomma som skall växa ur sin planta
Dom får värme, dom får närhet
Dom får trygghet, dom får kärlek
För att en dag kunne skänka det till andra
I den världen ser man livet
I gudomligt perspektiv;
Som en mening, som en helhet
Som en tanke så oändligt vis
Alla arter har en uppgift
Alla männskor samma mål;
Livets mening
Är att livet skall bestå
Får vi nånsin se en timma
Utan egoism och snålhet
Utan grymhet, utan dumhet här på jorden?
Eller finns det bara klokhet
Tolerans och äkta kärlek
Bortom bergen, på den andra siden floden?
I en grotta I min drömvärld
Bor en gammal visdomsman
Många gånger har jag frågat
Hur man skapar en värld I balans
Men för varje gång jag undrar
Ger han alltid samma råd;
Man ska grava
Man ska bygga där man står
