Jag föstes in på en krog
Jag trycktes ner på en stol och någon tände lamporna
Jag sprätte till som en fisk, jag fick slå i mig en whiskey för å samla tankarna
För på den ljusa estraden var det rena paraden av ett sällsamt galleri, ja de var idel bekanta från gamla tider som kommit förbi
Där in vid pianot satt Rita, jag fick se Juanita stämma elgitarrerna, Evelina tog basen, Uffe brännare gav sej på de blanka trummorna
Och sedan samlades kören, där stod tre musketörer och den likbleka Julie, Johnny Boy räkna in, och sen sjöng dom sin gräsliga melodi
Vi är odödliga, alla odödliga, du har skapat oss, tack lille vän
Vi blir äldre än du, mycket äldre än du
Det man gör överlever än själv
När jag gick hemåt i natten var jag lite i hatten så jag tänkte alldeles klart
Dom har ju fullständight rätt, det kan va värt lite svett
att prestera nånting bra
För trots allt har man ett val, man kan va fast eller hal, man kan va ärlig eller falsk
För en dag är det för sent då får dom andra bedöma dom sidor man haft
För vi är odödliga, alla odöliga
Alla finns vi en minnenas kväll
Och den blir äldre än vi, mycket äldre än vi
Det man gör överlever än själv
