Nu tändas ater ljusen i min lilla stad - Björn Skifs

På regntunga gator och väldiga hus

tändes nu storstadens flammande ljus.

Köp genast biljetter, kom in hit och se!

Man kiknar av skratt, det är stor succe.

Men själv är jag trött utav dagens spring,

och önskar av detta just ingenting.

Jag saktar på stegen, jag står där och glor,

en helt annan syn för mig for:

Nu tändas åter ljusen i min lilla stad,

två ganska svaga lyktor framför rådhusets fasad.

Lyser över ströget, där går Kalle och Marie,

och blinkar emot Vera på Waléns konditori.

Och grabbarna i gänget står och pratar ner vid Grand,

om flickor och om fotboll och om livet med ibland.

Från hotellet hörs en trio i Tousellis serenad.

Det är kväll i min lilla stad.

Men här är jag ensam, ynklig och svag,

ingen som ler eller säger goddag.

Folk har så bråttom, man jäktar och gnor,

med en min som om man ägde det hus där man bor.

Jag strävar och kämpar att bli liksom dom,

att rusa förbi och ej vända mig om.

Men än kan jag inte. Gick bussen? En sen?

Jag stannar och tänker igen.

Nu tändas åter ljusen i min lilla stad,

två ganska svaga lyktor framför rådhusets fasad.

Lyser över ströget, där går Kalle och Marie,

och blinkar emot Vera på Waléns konditori.

Och grabbarna i gänget står och pratar ner vid Grand,

om flickor och om fotboll och om livet med ibland.

Från hotellet hörs en trio i Tousellis serenad.

Det är kväll i min lilla stad.