Blues För en Arbetarekvinna Som Hängt Sig - Cornelis Vreeswijk

Jag håller med dig, det är inte mycket

Varken idag eller i det långa loppet

Så man förstår att man kan tappa hoppet

Ser man dekoren kan man hela stycket

Förgäves ropar man till regissören

Vem bad dig sätta upp det här eländet?

Vad är det för figurer där i kören?

Du har valt ut dem du erkänn det

Med regissören får man aldrig språka

Han är i Schweiz eller han är upptagen

Visst är han genial visst har han is i magen

Men han är bortrest, sluta nu att bråka

Strax före pausen tog du Mats ur skolan

Och det blir hets, majorskan X blir galen

Hon skriker hysteriskt, tuggande på sin stola

Det stinker ångestsvett i hela salen!

Och recensenten tänkte sig att svimma

Men tänkte om, hon såg som i en dimma

Att något proletärt visst ägde rum

Så hon tog ton och växte några tum

Ge aldrig djuren fri men låt dom slita

Och låt oss hålla våra händer vita

Har dom beställt sin plats, betalt biljetten

Vem äger stolarna? Vem upphovsrätten?

Men du gick på toaletten, stackars liten

Och hängde dig för du var trött på skiten

Och ville inte vara kvar i salen

Själv stannar jag och tittar på finalen