Huvudlösen för aftonen - Cornelis Vreeswijk

Det bor en mås på taket, den är så vit och fin

Den finns där alla sommarens dagar

Den flyger bort närhelst den behagar

Den låter som John Coltrane I en helvetesmaskin

Och man vet ej om den skrattar eller klagar

Nej, man vet ej om den skrattar eller klagar

Det bor en mask I mullen och den är hal av slem

Och hans dag är lika dunkel som natten

Ja, hans dag är lika dunkel som natten

Ej har den något huvud och blott en enda lem

Och den livnär sig på rötter och på vatten

Och den bor här utanför I rabatten

Och uti den rabatten, där växer det en ros

Gud signe, som henne växa låter

Och give henne tröst när hon gråter

För när masken går I rötterna stämmer rosen upp en blues

Och hon skriker, fast det ingenting låter

Men bladen faller bort när hon gråter

Om våren, om våren det är en bedräglig tid

Då alla glada visorna skrödas

Och kärleken blir till att förödas

Det enda jag vill ha är en liten smula frid

För lika väl som rosen den röda

Skall även jag de maskarna göda