"Tjena assistenten, jo, du förstår
Det är samma visa idag som igår
Jag behöver stålar till en fika och en macka
Får jag loss en tia så ber jag att få tacka
Sociala nämnderna, samt lovar och svär
Att inte köpa brännvin för pengarna", sa Per
"Nix", sa assistenten, hårt och brutalt
"Inte ett rött öre blir här utbetalt
Här hjälper varken böner eller klagosånger
En spänn till tunnelbanan och två matkuponger
Och kommer du imorgon, så kom i nyktert skick"
"Äh, kyss du mig i häcken" sa polarn Per och gick
Jag mötte Per vid tunnelbanestation'
Och sen han förklarat sin situation
Åkte vi tillsammans södra tunnelbaneleden
Och kom så småningom till Den Gyllene Freden
Men när vi väl suttit några timmar där
In kommer assistenten som hade nobbat Per
"Tjena assistenten, välkommen hit",
Sade Per och doftade påtagligt sprit
"Usch", sa assistenten, men med moderat betoning
"Tänk att få se Per i denna syndens boning
Vem kunde tro du hade råd med sån't här?"
"Äh, det ska du ge fan", i sa Polaren Per
"Sist vi sågs", sa Per, "var jag asocial
Men nu är jag hemma i Fredens lokal
Här är vi alla lika goda ska'ru veta
Magra och tjocka, beniga, feta
Kan du bara pröjsa är du en ärans man
Och kan du inte pröjsa så snacka med han"
Och därvid pekade Pär åt mitt håll eftersom jag råkade stå alldeles
bredvid där. Det var nämligen jag som hade hand om pengarna den
dagen, och följaktligen bar det sig inte bättre än att...
Per och assistenten och jag, det gör tre
Vi drack på min bekostnad, medborgare
Så är det nämligen inom det sociala
"Kan ej den ena, får någon ann' betala
Det gör detsamma vem som blir finansiär
Men skål för kapitalet" sa polaren Per
