Britney - Emil Berg

Det var som poetry,

vi köpte vin för första gången.

Och jag var seventeen,

när vi två glittrade så.

Du hade Britney Spears,

jag kunde känna de på avstånd.

Vi höll tillbaka våra tears,

och sa vi hörs nån gång.

Och dimman, över hela parken,

dränkte våra tankar om morgondan.

Timmar svävar över marken, så bara håll om mig.

Och jag fortsätter flyga,

vad då tillbaka ner, jag kommer aldrig, aldrig ner.

Allt är så vackert där uppifrån,

vad då tillbaka ner, jag kommer aldrig, aldrig ner.

För ingen kan ge mig mer.

Jag tror ingen ser igenom, mitt riktiga jag.

Ena natten i London och andra natten i Prag.

För vem behöver va på riktigt, när det är falskt ändå?

Vi ignorerar dom andra, och lever vidare.

Så där som om vi var på tv, utan några tankar på morgondan.

Så bara håll om mig.

Och jag fortsätter flyga,

vad då tillbaka ner, jag kommer aldrig, aldrig ner.

Allt är så vackert där uppifrån.

Vad då tillbaka ner, jag kommer aldrig, aldrig ner.

För ingen kan ge mig mer.

(Kommer aldrig aldrig ner)

Du bär på britneys fantasier,

och jag blir bara sjukt sentimental.

Är allt en fantasi, ett naket hologram.

Håll om mig.

Och jag fortsätter flyga.

Och jag fortsätter flyga,

vad då tillbaka ner, jag kommer aldrig, aldrig ner.

Allt är så vackert där uppifrån.

Vad då tillbaka ner, jag kommer aldrig, aldrig ner.

För ingen kan ge mig mer.

Kommer aldrig aldrig ner.

För ingen kan ge mig mer.

Kommer aldrig aldrig ner.