Rozamunda - Flamingokvintetten

Där nere vid hamnen intill den gamla parken

Där kan du träffa henne som präntats i arken

Hon går där så ensam, man säger att hon väntar

Att en båt ska stäva mot hamnen in igen

Den hon älskar finns ju där ombord

Och hon minns så väl hans sista ord

Att detta blev hans sista färd

Att hon var mycket mera värd

Än att ensam sitta där i land

Träffa honom någon gång ibland

Han ville få sin resa gjord

För att sen aldrig gå ombord

Väntar och väntar igen

När ska hon träffa sin vän

Tror väl han kommer igen

Men när han så väl är hemma

Där ute i världen med alla dessa hamnar

Där lockas han av flickor med öppnade famnar

Men flickan där hemma, hon håller sig till sagan

Att en båt ska stäva mot hamnen in igen

Den hon älskar finns ju där ombord

Och hon minns så väl hans sista ord

Att detta blev hans sista färd

Att hon var mycket mera värd

Än att ensam sitta där i land

Träffa honom någon gång ibland

Han ville få sin resa gjord

För att sen aldrig gå ombord

Väntar och väntar igen

När ska hon träffa sin vän

Tror väl han kommer igen

Men när han så väl är hemma