Många mörka floder skulle tvingas vara över
och många kalla strömmar ska dra det över mitt hjärta
ingen kan väl döda dig, du lär dig ingen läxa
kvinnan är madonnan, hon är horan hon är häxan
Du kan inte tänka, ditt huvet är vargens
shamanen slår på trumman och ödet är en bödel
och döden är en öppning och livet är en slutfas
och längtan efter frihet, i jakt efter exstas
Ofta ska du flyga men ingen kan få se dig
gåvor måste döljas och sanningar fördunklas
vägen är ett mönster bara vävarna får se den
det är spelet du förlorar, allt lyser och blinkar
Vi njuter av förlusten och vi som bara pekar ut riktningen mot stupet, vi går och köper bröd, vi dammar vårt porslin och vissa dagar gråter vi och andra dagar ingenting
åh, mest så är det ingenting
Men solen kanske tittar in då får han komma gamle vän
och skänka lite ljus åt den stackars syndaren
åt den stackars syndaren
Allt du älskar ska försvinna
där bakom minnets tjocka hinna
Alla som du litade och trodde på
nu är det alltid dom som först måste gå
måste gå, måste gå, måste gå
Du stänger in dig själv
bakom alla möjliga begär
och du kan inte lära dig nåt från en bok
du går vilse och allt måste gå på tok
Vi går och köper bröd, vi dammar vårt porslin och vissa dagar gråter vi och andra dagar ingenting
åh, mest så är det ingenting
Åh du gled ifrån din enda älskade son
för att leta efter skatten längst in i tunneln
när du kom fram så var den redan funnen
Eller fanns det inget där
var det bara en chimär
Allting som glimmar är inte guld
Stenarna dom kastar och alla skriker
"skuld, skuld, skuld"
Solen kanske tittar in då får han komma gamle vän
och skänka lite ljus åt den stackars syndaren
åt den stackars syndaren
