Skårorna som pryder stenen fylls med färg så röd som
blod
nu vi reser den för att förtälja våra bröders mod
det ger dem frid i gudars sal att veta att vi minns
den gången då de föll
och att de med oss finns
deras dåd de står nu skrivna ristade i sten
den står nu fast och stolt i jorden
upplyst av solens sken
en sann berättelse om styrka och om död i
valhall nu de strider och blodet färgar månen röd
Nu svärden svingas av krigare med vargasjäl
vi stenen reser ty den är ett farväl
av våra bröder i gudars sal
ett arv till ättlingar
ett monument som står emot, tidens vingslag
runorna i stenen äro lika klara än i dag
likt stjärnors ljus och än idag förtäljer den det slag
i vilket många män mötte sina öden
valkyrior sedan tog de hem de bar in dem in i döden
farväl
av våra bröder i gudars sal
ett arv till ättlingar
ett monument som står emot, tidens vingslag
