Omkring tiggarn från Luossa - Hootenanny Singers

Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket I en ring

Och vid lägerelden hörde de hans sång och om bettlare och vägmän

Och om underbara ting och om sin längtan sjöng han hela natten lång

Det är något bortom bergen bortom blommorna och sången

Det är något bakom stjärnor bakom heta hjärtat mitt

Hören - något går och viskar går och lockar mig och beder

Kom till oss ty denna jorden den är icke riket ditt

Jag har lyssnat till de stillsamma böljeslag mot strand

Om de vilda havens vila har jag drömt

Och I anden har jag ilat mot de formlösa land

Där det käraste vi kände skall bli glömt

Till en vild och evig längtan föddes vi av mödrar bleka

Ur bekymrens födselvånda steg vår första jämmerljud

Slängdes vi på berg och slätter för att tumla om och leka

Och vi lekte älg och lejon, fjäril, tiggare och gud

Satt jag tyst vid hennes sida, hon, vars hjärta var som mitt

Redde hon med mjuka händer ömt vårt bo

Hörde jag mitt hjärta ropa, det du äger är ej ditt

Och jag fördes bort av anden att få ro

Det jag älskar, det är bortom och fördolt I dunkelt fjärran

Och min rätta väg är hög och underbar

Och jag lockas mitt I larmet till att bedja inför Herran

Tag all jorden bort, jag äga vill vad ingen, ingen har

Följ mig broder, bortom bergen, med de stilla svala floder

Där allt havet somnar långsamt inom bergomkransad bädd

Någonstädes bortom himlen är mitt hem, har jag min moder

Mitt I guldomstänkta dimmor I en rosenmantel klädd

Må de svarta salta vatten svalka kinder feberröda

Må vi vara mil från livet innan morgonen är full

Ej av denna världen var jag och oändlig vedermöda

Led jag för min oro, otro, och min heta kärleks skull

Vid en snäckbesållad havsstrand står en port av rosor tunga

Där I vila multna vraken och de trötta män få ro

Aldrig hörda höga sånger likt fiolers ekon sjunga

Under valv där evigt unga barn av saligheten bo