Vad vet du om månljuset
förrän du blivit sönderslagen under det?
Och vad vet du om gryningen
förrän du mött varje morgon
med sömnlösa ögon?
Vad vet du om solen
förrän nån släckt alla ljusen?
Och vad vet du om att inte vilja vakna längre?
Ni kommer få se er ungdom ruttna framför er.
Och vad vet du om kärleken
förrän du förgäves hatat den?
Och vad vet du om när hjärtat kan bränna
för kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva?
Hon kommer aldrig tillbaka.
Hon kommer aldrig tillbaka.
Det är mitt eget fel,
vad som än händer med mitt hjärta.
För jag har alltid vetat att du inte skulle stanna. Stanna.
Jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan.
Sprid ut bensinen över solnedgången.
Riv ner staden.
Häll ut havet ända bort till horisonten.
Tysta ner musiken.
Hon kommer aldrig hit igen.
