Sitter själv här och tänker på minnen,
dom minnen som fanns, men som sakta försvinner
Minnen jag delat med alla mina vänner som sa
dom skulle finnas, vad som än händer
Men vindarna vänder, jag vet det säkert nu
För den jag blev sviken av, ja det var du.
Dig som jag litade på, jag trodde du var bra
jag trodde det skulle vara du och jag idag
Att bli sviken av någon som varit allt, den
enda som funnits där när världen varit kall
Den enda man kan prata med som funnits där
till tröst, den enda som förstått när allt
kändes som värst
Vad ska man göra nu? Jag är ensam och svag
För utan dig, är jag inte samma idag
Du har sårat mig djupt, och hårt inombords,
hur kan du svika mig? Efter alla dina ord
Hur kan man glömma allt som hänt?
Alla känslor som man känt?
Hur kan man svika ens bästa vän?
Och jag frågar mig själv: Hur ska jag klara av det här?
För du är vännen jag har haft, sen jag vart
litet barn
Jag kunde ringa dig mitt i natten om jag ville
om det var någonting som plåga mig, inget inre
Du fanns alltid där, där för mig
Och vad som än hände ställde jag jämnt upp
för dig
Vi var som systrar, vi kallade oss så
vi lovade varandra aldrig svika eller gå
Ett löfte är ett löfte, ja så är det för mig,
men det verkar inte spela någon roll för dig
För du svek mig, och nu står jag ensam kvar
du tog allting jag hade, lämna bara tårar kvar
Och det känns, hur fan ska jag beskriva?
Den glädjen som jag hade när du fanns här vid
min sida
Önskar att du kunde säga förlåt, men även om
du säger det så har du grävt djupa sår
Hur kan man glömma allt som hänt?
Alla känslor som man känt?
Hur kan man svika ens bästa vän?
Hur kan man glömma allt som hänt?
Alla känslor som man känt?
Hur kan man svika ens bästa vän?
