Stockholms kyss - Lars Winnerbäck

Ingen glittrar som dig Stockholm,

Ingen har lockat mig som du

Du var sval när jag kom hit och du är svalare nu

Men jag har känt hur mina steg har fått en gata här att gå

I ditt regn fick jag den kraft jag skulle få

Dina sånger har jag sjungit, dina drömmar har jag drömt

Min sans har jag förnekat och min hemstad har jag glömt

Jag har låtit dig förstöra mig, jag har stampat I din takt

Men nu möter jag alla ord som jag har sagt

Jag har seglat på ett stormande hav

Och tro mig, jag har velat stävja vinden

Det är kyligt här I natt,

När Stockholm kysser mig på kinden

Det är som om jag har ljugit när du frågar var jag får allting ifrån

Jag är slungad upp på bålet, om du undrar hur jag mår

Jag går ner till Årstaviken och sparkar höstlöv med min son

Gud välsigne hans små fötter där dom går

En gång kände jag doften av ett varmt och vackert hem

Jag har saknat det, föraktat det och saknat det igen

Den värme man ska slås av när man låser upp sin dörr

En vacker dag blir ingenting som förr

Jag har seglat med ett sjunkande skepp

Och tro mig, jag har velat stävja vinden

Det är kyligt här I natt,

När Stockholm kysser mig på kinden

Alla visioner som har slutat här, all dröm som aldrig hänt

I ett myller utav vägskäl har man rest ett monument

För alla idioter som gick vilse I sin tro

För alla strebers utan ro

Jag har seglat på ett stormande hav

Och tro mig, jag har velat stävja vinden

Det är kyligt här I natt,

När Stockholm kysser mig på kinden

Jag har seglat på ett stormande hav

Och tro mig, jag har velat stävja vinden

Det är kyligt här I natt,

När Stockholm kysser mig på kinden