Spelmansminnen
Minns du han med fiolen,
han som stod där så glatt på stationen.
Varje morgon dom sjöng den där sången,
ja den tiden den håller mig fången.
Han stod på stationens trappa,
och vi barn stod nedanför och vi klappa,
och vi sjöng och vi dansa
runt spelmannen svansa
och aldrig jag glömmer melodin.
Den tiden har bildat ett minne,
och en spelmansmelodi i mitt sinne.
Om jag något fick önska i livet,
ja den tiden den stod för mig givet.
För han spela så fint på fiolen,
och det dansades och svängdes på kjolen,
och vi sjöng och vi klappa
runt spelmannens trappa,
och aldrig jag glömmer melodin.
Varje gång som jag går här i solen
spelar vinden melodin på fiolen,
och jag gnolar så glatt på refrängen,
när små fjärilar dansar på ängen.
Allt jag äger säkert jag pantar,
för att ge honom mina sista slantar,
för att sjunga och klappa
runt spelmannens trappa
och bara jag finge vara mé.
När vi sjöng å klappa,
runt spelmannens trappa,
och aldrig jag glömmer melodin,
och nej, aldrig jag glömmer den där tiden.
O aldrig jag glömmer melodin
och nej aldrig jag glömmer den där tiden.
Upphovsman: J.C Ericsson
Förlag: Camp Music
