Ja det var en kväll i Juni, då när sommarn är som bäst.
Hon dansade för morfar som hon gilla allra mest.
Hennes morfar satt och nynna på en sommarmelodi, plötsligt spratt det till i gubben, han blev ung och han blev fri.
Han tog av sig sin kavaj, sparka av sig båda skorna och så spotta han ut snuset och sa "min sköna får jag lov?" Hon var vacker, han var stolt.
Rak i ryggen som en fura.
Det var sommar det var glädje och dom dansade och sjöng.
Så mindes han och sa " Ja du skulle sett din mormor, hon var lika grann som du, när hon dansade i gräset likadant som du gör nu.
Hennes hår var blekt av solen, hennes mun var smultronröd!
Hon var ljuvlik som en lilja, hennes kärlek var som glöd.
Så jag tog av mig min kavaj, sparka av mig båda skorna och så spotta jag ut snuset och sa "min sköna får jag lov?"
Hon var vacker, jag var stolt.
Rak i ryggen som en fura.
Det var sommar det var glädje och vi dansade och sjöng!
