Gammal härsken sill blir det morgon, middag, kväll.
Det blir blåsur mjölk, det blir hugg och slag,
det ska man tåla utan gnäll!
Mitt i alltihop ska man känna tacksamhet.
Alla drängar vet sin ställning, inga frågor.
Medan bäcken här får rinna bort i frihet
tills den nås av havets vågor.
Ut mot ett hav
går din vindlande färd
under en gren
längs ett snår
runt en krök
ringlar din fåra
Av egen kraft
kan du bana dig väg
orädd och fri
ingen rår
över dig
lilla vatten
Ut i ett hav
ska du rinna en gång
Du ska flyta ihop med dess vågor
Och höga böljor ska lyfta skeppen
på breda skuldror mot himlens skyar
Du får resa till en annan värld
du som går, du som når till ett hav.
