Balladen om Eugen Cork - Povel Ramel

Med Sinkabel, en gammal irländsk skorv,

vi låg i Veracruz och lasta korv.

Bredvid oss låg en bark från Shanghai och lossa sås

och därintill en skrutter som var byggd i Mönsterås.

Dess captain hette Gustavsson, you knåw.

Han bjöd på kumminpunsch och sjöng: Hej hå!

Där var Knasper, där var Spink.

Där var Stursk och trimmern Fink.

||: Där var alla glada gossarna som slogs och tog ett glas.:||

Vi vakna av att skutan kastat loss,

vi hade blitt shanghaiade förstås.

Och Gustavsson med piskan domdera och höll pli,

han var ju rena skojaren, of course, you know, you see.

Vi slet och svor och stämningen den sjöd.

Var morgon fick vi svart och mögligt bröd.

Det fick Knasper, det fick Spink.

Det fick Stursk och trimmern Fink.

||: Det fick alla glada gossarna som slogs och tog ett glas.:||

Vi seglade med copra till Bordeaux,

jag tror det var på våren -92.

Vi seglade med byxor från Portland till Madrid

och se'n till Babel Mandeb med migrän och tyfoid

Vi seglade med smör och ost och sill.

Med fågelskrämmor och vad helst ni vill.

Hit och dit och av och an,

tills vi spydde på varann.

||: Det var hårda år för gossarna som slogs och tog ett glas.:||

Vi slörade för fyra famnars hals.

Vår högsjöman slog knäck på slöbords vals.

När vakten hyvat tort, signalera' han: tvi blås!

Då kapade vi slusken och lät pajsar'n gå i krås.

Passaden pina tvärs när vi slog kos,

slöfocken sprang och vi fick kajka nos.

Stora bramsingen låg slak,

vi drog späck och prygla bak.

||: Det var kärva bud för gossarna som slogs och tog ett glas.:||

Men en kaparbrigg upp emot oss slöt,

dess muskedunder knallade och sköt.

Vi hade inga vapen och tji ammunition,

nej blott en brukspatron och han var full som en kanon.

Då slog det mig mitt i vårt bryderi:

I lasten fanns ett surströmmingsparti!

Upp med burkar, av med lock,

stormen stank och det var nok.

||: Kaparn stack men lämna' kvar en man som snabbt emot oss sam.:||

Vi fiska' honom upp och ser man på,

chefspiraten själv, han var från Luleå.

Den gamle hedersbussen han kände min kusin

som seglat Djurgårn - Slussen förr med last av fyllesvin.

Där stod vi allihopa på vår durk

och snaskade ur varsin strömmingsburk.

Där stod Knasper, där stod Spink.

Där stod Stursk och trimmern Fink.

||: Det var alla glada gossarna som inte tog nå't glas.:||

Så lämnade vi platsen för vår fest

och kvar flöt bara en och annan rest.

Det var summa sjutiotvå

blanka burkar som där lå'

på den doftande blåa ocean