Varför är där ingen is till punschen? - Povel Ramel

Herr Patrik han föll i schaggsoffan alltmed en belåten duns

efter att ha fyllt buken sin med sju åtta rätters "luns",

tände en stor havanna nästan fetare än han själv,

stängde sitt jättegap

kring en ansjovisrap.

Sträckte sig över magen, fick ett punschglas uti sin hand,

ämnade skåla med sig själv för Kung och för Fosterland.

Fann hela kylarn torr och tom och punschen så gott som varm.

Fällde monokeln i sin harm och

Varför är där ingen is till punschen?

Varför är där ingen is till punschen?

Varför är där ingen is till punschen?

Detta hände sig på den goda tiden,

den gamla goda tiden

då landet var en enda lycklig

- Leve Kung Oscar! -

idyll.

I pigkammarn låg Augusta både gammal och snäll och ful

huttrande uti fyra meter tyg som hon fått i jul.

Dörren flög upp och korsdraget förtog fotogenens glöd,

lampan var överflöd

Herrn var tillräckligt röd.

Isen! Augusta! röt han till så råttorna dog av chock.

Pigan hon svara, knäppande en vägglus ifrån sin rock

Iskarln har inte kommit hit, ej heller till mjölkaffärn!

Själv är jag lika brydd som herrn

och undrar:

Varför är där ingen is till punschen?

Varför är där ingen is till punschen?

Varför är där ingen is till punschen?

Detta hände sig på den goda tiden,

den gamla goda tiden

då landet var en enda lycklig

- Skål Moder Svea! -

idyll.

På snabbare tid än fyra bloss var Patrik utom sin dörr,

nu skulle iskarln lära sig en läxa som aldrig förr.

Han ropade kvickt en droska an och kastade sig däri,

kärran var vind och "skrallt",

hästen var blind och halt.

Kusken han sa att sme'n som lovat sätta en hästsko dit,

hade besökt en tandläkare som var förgjord av sprit

Trampborren hade missat och gått rakt genom mannens kind,

nu låg han dödssjuk på en vind -

Håll käft, karl!

Varför är där ingen is till punschen?

Varför är där ingen is till punschen?

Varför är där ingen is till punschen?

Detta hände sig på den goda tiden,

den gamla goda tiden

då landet var en enda lycklig

- Slå Dig för Bröstet! -

idyll.

Innan man hade hittat rätt på iskarlns gamla skjul,

hade rätt mycken lera sprätt på Patrik från droskans hjul.

Byxorna var besudlade av sopor och jord och träck,

arg var han som ett bi,

dörrn slog han huvet i.

Inne i dunklet såg han några barbenta magra glin.

Ett av dom sade hostande av oset ifrån kamin:

Mor är i stan och tigger så en brödbit till kvälln vi får,

far dog i kolera i går,

förlåt oss!

Därför är där ingen is till punschen!

Därför är där ingen is till punschen!

Därför är där ingen is till punschen!

Detta hände sig på den goda tiden,

den gamla goda tiden

då landet var en enda lycklig

- Leve Kung Oscar!-

- Skål Moder Svea! -

- Slå Dig för Bröstet -

idyll