Balladen om den kaxiga myran - Stefan Demert

Jag uppstämma vill min lyra

Fast det blott är en gitarr

Och berätta om en myra

som gick ut att leta barr

Han gick ut i morgondiset

sen han druckit'sin choklad

och försvann i lingonriset

både mätt och nöjd och glad

Både mätt och nöjd och glad

Det var långan väg att vandra

Det var långt till närmsta tall

Han kom bort ifrån dom andra

men var glad i alla fall

Femtio meter ifrån stacken

just när solnedgången kom

hitta han ett barr på backen

som han tyckte mycket om

som han tyckte mycket om

Han fick streta han fick stånka

han fick spänna varje läm

och så började han kånka

på det fina barret hem

När han gått i fyra timmar

kom han till en ölbutelj

Han såg allting som i dimma

bröstet hävde som en bälj

bröstet hävde som en bälj

Den låg kvar sen förra lördan

jag ska släcka törsten min

tänkte han och lade bördan

utanför och klättra in

Han drack opp den sista doppen

som fanns kvar i den butelj

Och så slog han sig för bröstet

och skrek ut jag är en älg

och skrek ut jag är en älg

Ej ett barr jag drar till tjället

Nu så ska jag ta mig fan

lämna skogen å istället

vända opp och ner på stan

Men han kom aldrig till staden

Något spärrade hans stig

En koloss där låg bland bladen

och vår myra hejdar sig

Och vår myra hejdar sig

Den var hiskelig att skåda

den var stor och den var grå

och vår myra skrek Anåda!

om du hindrar mig att gå

Han for ilsket på kolossen

som låg utsträckt i hans väg

Men vår myra kom ej loss sen

Han satt fast som i en deg

Han satt fast som i en deg

Sorgligt slutar denna sången

Myran stretade och drog

Men kolossen höll en fången

Till han svalt ihjäl och dog

Undvik alkoholens yra

du blir stursk men kroppen loj

Och om du är född till myra

brottas aldrig med ett Toy

Brottas aldrig med ett Toy