Det var tid, att njuta av varann
Vi sa ingenting, vi bara försvann
Åkte bil över floder genom berg
Tills vi blandades av havets färg
I ett rum, på ett slitet pensionat
Tog vi för oss av vad livet kan ge
Sov en stund, sen vakna vi igen
För att åter möta kärleken
Vi hade lämnat allt, bara gått vår väg
Vi följde passionen, dess varje blinda steg
Hon var den vackraste, jag var en båt på drift
Vi var två pjäser, som råkat hamnat fel
I tillfälligheternas spel
På en strand, I en folktom restaurang
Lät vi timmarna förnöjsamt gå förbi
Och hon sa, att hon aldrig mått så bra
Trots denna regniga och blåsiga dag
Jag förstod, fast jag ville inte ändå
Att en av oss, måste resa sig och gå
Så jag log, jag höll med om varje ord
Och beställde mera vin till vårt bord
Vi hade lämnat allt, bara gått vår väg
Vi följde passionen, dess varje blinda steg
Hon var den vackraste, jag var en båt på drift
Vi var två pjäser, som råkat hamnat fel
I tillfälligheternas spel
På en pir stod vi länge
Liksom väntande
Under tystnad såg vi solen gå ner
Hon kröp nära tätt intill, tiden stod still
Vi hade lämnat allt, bara gått vår väg
Vi följde passionen, dess varje blinda steg
Hon var den vackraste, jag var en båt på drift
Vi var två pjäser, som råkat hamnat fel
I tillfälligheternas spel
